Vet du med dig att du har svårt att kontrollera din ilska så att du riskerar att skada andra eller dig själv, berätta då detta för någon , har du ingen att berätta för skriv ett brev till dig själv.
Att inse och framförallt acceptera att man har ett problem är bland de svåraste i livet, men berättar man om det för någon annan eller skriver ner det på papper, blir problemet inte bara klarare, det blir också hanterbart!
Ibland kan det vara svårt att på egen hand ta itu med sin ilska, då kan det vara idé att ta kontakt med någon professionell hjälp. Det finns mycket livshjälp att få av psykologer och terapefter.
Det kan vara lämpligt att du välja kognitiv beteendeterapi (KBT) vilket fokuserar på specifika beteenden som just ditt ilske-beteende.
Inom psykodynamisk psykoterapi kan man generellt säga att man istället närmar sig beteendena bakifrån, eller underifrån. Klienten lär sig här känna sitt känsloliv, bland annat genom sin egen livshistoria, och kan sedan identifera källor till besvikelser som orsakat obearbetad ilskan.
Ovasett vilken form av hjälp du väljer att söka, är alltid det viktigaste och mest vesäntliga att tala med någon om dina problem. Om det känns fel att vända sig till en person du känner eller steget att tala med en psykolog känns långt, går det alltid att vända sig till en vårdcentral eller svenska kyrkan.
Att våga känna efter, att stanna kvar i känslan, är viktigt att göra eftersom våra olika känslor talar om för oss vad vi behöver. Det är viktigt att skilja på känslan av exempelvis ångest och vad den bakomliggande känslan till ångesten försöker tala om för oss.
En av de svårare delarna i ilskehantering är att hitta något att rikta sin ilska mot, självklart skall ilskan användas för att sätta tydliga gränser men för att bespara omgivningen dina rena agressioner är det mycket viktigt att finna "ersättare" att rikta din ilska mot. Denna del handlar egentligen om symbolisering, att låta något få symbolisera det onda, mot vilken din ilska kan riktas. Viktigt är också att försöka fokusera på roten till dina aggresiva känslor, därför är det som alltid viktigt att också lyssna till sin ilska, för att finna ut vad du egentligen är ilsken på. Här kommer ett par tips på hur man kan gå tillväga för att uttrycka sin ilska, samtidigt som man mentalt riktar den mot det man tror sig vara ilskans rot.
Fysiskträning är bra i flera avseenden för att minska din ilske-nivå. Framförallt konditionsträning är en mycket effektiv ventil för din ilska. Fungera både i förebyggande syfte eftersom aggressioner och stress minskar i kroppen tillföljd av fysiskaktivitet men fungerar lika väl mitt i en "ilske-attack".
Kampsport, det råder delade meningar om kampsports utövande är lämpligt för genuint aggressiva personer. Självfallet fungerar kampsport lika bra som ilskedämpare som vilken annan fysiskaktivitet som helst, samtidigt ökar också ansvaret på kampsportsutövaren att lära sig hantera sin ilska i andra sammanhang, eftersom denne har specialkunskaper i hur man fysiskt skadar andra. Kampsport i sig kan inte lära någon att hantera sin ilska, men fungerar mycket väl som ilskedämpare.
För dig som inte känner att kampsport är din grej, kan det ändå vara en god idé att skaffa en boxsäck. Boxsäckar har visat sig väldigt effektiva när det gäller att lära sig rikta sin ilska och samtidigt få fysiskt göra sig av med densamma.
Skrik ut din ilska, finn ett ställe där du känner dig bekväm att vråla ut din aggression, ingen dör av att du skriker, men det kan kännas pinsamt för en del att skrika när andra kan höra dig, kanske kan du finna en bra plats ute i skogen, ute på sjön eller någon annanstans.
Ett bra alternativ till att skrika ut ilskan är att "skriva ner sin ilska", en skillnad är att du inte på samma vis fysiskt "får ur dig" ilskan utan blir mer av en mental ilskehantering. Men samma primiser gäller för skrivandet som för skrikandet, ingen annan behöver skadas av att du skriver ner dina mörkaste tankar och känslor på ett papper.
I alla tider har starka känslor transformerats till kreativa alster. Att måla, dikta eller sjunga (listan kan göras hur lång som helst), kan resultera inte bara i mästerverk utan också göra under för din ditt hanterande av din ilska.
Genom att transformera din ilska till former, toner och objekt, riktar du och bearbetar samtidigt din ilska. Ett utmärkt sätt att hantera allehanda svårhanterliga känslor.
Ett vanligt problem är att inte våga stanna kvar i känslorna när de blir tunga och jobbiga. Men att göra just de, är många gånger vägen till att bli befriad från dessa obehagliga känslor som upplevs ohanterliga.
När det gäller ilska kan det vara särskilt svårt att finna känslorna bakom ilskan, de känslor som triggat igång ilskan. Detta eftersom kroppen sätts i stridsberedskap. Därför kan det vara en god idé att först utföra någon form av fysiskaktivitet (ta dock inte ut dig helt) för att bli av med lite stress, men försök att behåll ilskan inom dig (vanligtvis inga problem).
Pusta ut ett tag, du kommer nu känna att du kan styra fokus lite mer, lägg dig raklång på marken eller på sängen (välj en plats där du känner att du kan slappna av), blunda. Tankarna kommer nu fara runt i skallen på dig och det kommer sannolikt kännas som om du håller på att gå i sönder. Ligga kvar. Fokusera på andningen, ta kontrollen över andningen. Fokusera sedan på din kropps olika delar, försök med tanken få varje del av kroppen avslappnad, avsluta med ansiktet.
OBS Tips!
Det är mycket lättare att slappna av om man får lite hjälp. Ett tips jag vill ge er är att skaffa någon avslappningsskiva. Jag vill varmt rekomendera Uneståhls: Avspänning - Träningsprogram för Kropp och Själ som spelats mängder av gånger i mitt eget hem.
Samtidigt som du slappnar kommer du känna att känslorna inom dig stormar och det kan upplevas som om dessa stegras till det outhärdliga. Men lyckas du bara ligga där och fokusera på att slappna av, kommer du uppleva att känslan som du först upplevde som fullständigt ohanterlig, blir allt mindre hotfull.
Utöver att vänja sig vid att känna in det obehagliga, närmar du dig även orsaken till att din ilska triggats igång. Ibland kan dessa orsaker till och med identiferas i detta tillstånd.
Kanske var känslan som triggade igång din ilska, att du upplevde dig utanför ännu en gång, beteendet hos den person som retad upp dig påminde dig om något du upplevt flera gånger tidigare i ditt liv.
Oftast är vi egentligen ganska medvetna på ett plan om vad som triggar vår ilska, men vi väljer ofta att (eftersom motsatsen ofta innebär smärta) stänga av dessa känslor och istället förbli slavar under vår ilska.
När sammanbundet med att lyssna till sina känslor är att utveckla sin självkänsla och självkännedom. Den som har en god självkännedom vet vanligtvis i större utsträckning varför och i vilka situationer som denne kan tänkas reagera med ilska. En god självkännedom är en förutsättning för att kunna förstå sig på sin ilska och skilja befogad ilska från missriktad ilska. Fundera på vilka situationer du brukar reagera med ilska och om det är skillnad mellan hur denna ilska upplevs beroende utav situation. Fundera också över vem ilskan går utöver, personen som triggat igång ilskan? din sambo? eller du själv?
Att lära sig handskas med ilska innebär många gånger att göra upp med sitt förflutna. Det finns teorier som säger att ilska uppstår tillföljd av alla de besvikelser vi upplevt i vårt liv. Våra mönster ser alla olika ut men många gånger är det likande besvikelser som handlar om att man på ett eller annat vis känt sig sviken eller ignorerad.
Att göra upp med sitt förflutna är nära sammankopplat med självkänsla och självkännedom men innebär också att vid någon tidpunkt säga "nu är det nog", "jag förstår att det är därför jag känner som jag känner men vill inte längre styras av dessa känslor", för att kunna förlikas, acceptera och slutligen lämna delar av sin ilska bakom sig krävs ofta mycket bearbetande och tid. Innan du nått hela vägen dit är det en fin balansgång mellan att kännas vid dessa besvikelser och den ilskan som föds genom dessa och att fokusera på att dessa känslor kanske inte är fullt kopplade till den aktuella ilske-situationen.
Att aktivera sig kan ofta vara en god idé om man upplever känslostormar, men ibland kan handlande innebär att man istället flyr sina känslor. En viss grad och flykt måste alla människor företa sig. Det klassiska exemplet är män som går ut och klipper gräsmattan när de kokar inombords. Detta hanterande är inte per defenition fel, utan kan vara ett klokt val, förutsatt att man även reflekterar över vad som triggat ilskan inombords. Som tidigare nämts är känslorna vår kompass genom livet, ingen blir arg utan anledning, även om vår kompass ibland behöver korrigeras och framförallt behöver vi lära oss läsa av den.
En första akut strategi för starkt utåtagerande personer, är att lära sig lugna sig, lägga band på sin ilska. Hur går detta ihop med det som tidgare skrivits om att det bästa sättet att hantera sin ilska är att uttrycka den? Visst det är fortfarande det bästa för mig som person fysiologiskt att uttrycka min ilska omedelbart genom ett extrovert agerande, men som tidigare nämts, innebär vår tillvaro mer än bara vår fysiologi. Efterverkningarna av ett impulsivtagerande kan leda inte bara till förödelse för andra runt omkring mig utan även leda till stort personligt lidande i efterhand (ånger och skuldkänslor).
Att lära sig lugna sig är därför ett nödvändigt steg för en del personer, första steget i detta lugnade är att fysikt ta sig från platsen så att ett övergrepp omöjliggörs, ett problem med denna strategi är att ett sådannt handlande befäster bilden hos personen att denne inte klarar av att kontrollera sin ilska. Om man klarar av att stanna kvar på platsen utan att fysiskt skada någon annan är det därför en fördel att göra så.
Hur lugnar man sig när det enda man vill är att slå idioten sönder och samman?
Andning är en mycket viktig del i att lugna sig. Fokusera på in och ut andning, andas djupare andetag, andas in genom näsa och ut genom mun.
Att lugna sig medhjälp av en inre röst kan också hjälpa till. Försök fokusera på att personen ifrågas åsikt inte betyder så mycket, sätt händelsen i perspektiv, peppa dig själv du är ilskans mästare, det är du som bestämer om du ska slå eller ej inte ilskan.
När du lugnat dig, är det önskvärt att gå tillbaka om det känns som en möjlighet. Viktigt är att om det hela handlar om en situation där det kanske varit din flickvänn/pojkvänn som triggat igång ilskan, vid ett senare tillfälle när du känner dig tillräckligt lugn för att hålla det hela på samtalsnivå, tala om för din partner hur du upplevde det hela och hur arg du blev då (men försök hålla dig till den aktuella situation och passa inte på att slänga ur dig en massa annan ilska samtidigt).
På detta sätt får du inte bara ur dig ilska, utan har tydligt visat var din gräns går samtidigt ger du andra möjlighet att förändras.
Att anpassa sig och att inte ställa krav har blivit något av ett ideal i samhället, det finns en önskan att endast ha "bekväma" människor runt sig.
Men i motsatts till vad många tror är gränsdragningar många gånger ett uttryck för kärlek. Genom att visa vad du behöver och vad du vill ha, visar du vem du är och vad du står för, då blir det också möjligt för andra att förtså sig på dig. Dessutom talar du på detta sätt om vad andra kan kräva av dig. Konflikträdsla är en av vårt samhälles största problem områden, alltför stor anpassning leder många gånger till ilska och bitterhet.
Det är inte lätt att hanskas med ilska, att känna sig arg och irriterad på andra ger oss tyvvärr skuld och skamkänslor. Men att gå omkring och tycka att man är en dålig person försämrar tyvärr avsevärt chanserna att få bukt med sina aggressioner. Därför är det viktigt att försöka vara "mjuk" mot sig själv istället för att dömma så får man försöka acceptera att just nu mäktar jag inte med att vara så vänlig mot alla som jag skulle önska vara.
Ett bra sätt att lära sig tycka om sig själv är faktiskt att bry sig om sig om hur man mår. Detta kan man göra på flera olika vis men att ge sig själv lite väl förtjänad vila eller pyssla med något man tycker om är bra sätt att visa sig själv uppskattning.
Ett annat sätt kan vara att när man känner skulden och skamen och tänker "fan varför gjorde jag så", att då faktiskt säga till sig själv att det inte är någon fara världen går inte under och jag får nya möjlighter att visa de jag älskar att jag faktiskt älskar dem.
Sen gäller det så klart att njuta av livet så gott det går. Naturen gör oss gladare, en promenad gör alltid de tunga tankarna något lättare. Andra förslag effektiva ilske och ångestdämpare är massage, spa, gå på konstuställning, se ett bra band (gärna något med lite tempo i så du kan dansa/skaka ur dig lite vrede!)
Vad du än väljer att göra så är jag övertygad om att kärleken till dig själv kommer gör att den ohämmade ilskan försvinner.
^ Tillbaka till början av sidan
